Här har jag sammanfattat och försökt förklara begrepp och fakta om global handel. Sådant jag fångat upp från kurser och från praktisk erfarenhet.
Sajten kompletteras successivt. På dator gör du en enkel sökning med Ctrl+F.
Lilla Skeppningshandboken
Smått och gott om global handel
av Marianne Lennqvist, uppdaterad januari 2022
Samlade fakta och begrepp inom internationell handel
Exempelvis:
Vad är ett Switch B/L, vem utfärdar det och varför?
Vilka leveransvillkor passar inte med containerfrakt?
Hur fungerar freight prepaid på ett B/L?
Bill of Lading
Bill of Lading är ett centralt dokument i internationell handel. Det är ett kvitto på att godset är överlämnat från exportören till transportören, alltså själva beviset på att ett avtal om transporten är ingånget. B/L visar vem som har äganderätten över godset, dokumentet representerar godset under transporten och är således en värdehandling: Den som har B/L äger förfoganderätten över godset. Ett negotiable B/L kan köpas och säljas upprepade gånger under transporten. Det finns många olika typer av Bill of Lading, se exempel nedan. Vid affärer med L/C (remburs) spelar B/L en avgörande roll för att säljaren ska få betalt.
Karaktäristiskt för Bill of Lading: – Kan säljas och köpas (Negotiable B/L) – Är centralt för affärer med L/C – Stärker köparen mot rederiet vid skada
Kort sammanfattning av proceduren med Bill of Lading (när affären görs utan L/C): Forwarder på exportsidan utfärdar B/L när båten lämnar kaj i exportlandet och skickar B/L till Shipper (säljaren/ exportören). När köparen betalar, så skickar säljaren B/L till köparen. När båten börjar närma sig importhamnen skickar forwardern ut en Arrival Notice (AN) till köparen. När båten kommer till hamnen lämnar köparen nu B/L till forwardern i importlandet som utfärdar en Delivery Order (DO). Köparen betalar importtull, importlicenser etc och lämnar DO där godset står, på en Container Yard. Får då ut godset.
Bill of Lading utfärdas nästan alltid i 3 original (first original, second and third). Detta skrivs ut överst på B/L. Plus ett antal kopior som märks med non-negotiable. Vid remburs kräver oftast banken ett “Full set of Bill of Lading” och då menar man dessa 3 original.
To Order Bill of Lading / Orderkonossement
Den vanligaste formen av B/L. Här finns ingen namngiven mottagare, för under Consignee står bara TO ORDER. To Order B/L används ofta tillsammans med Letter of Credit. Kan tradas som ett värdepapper (även flera gånger). Varje ny ägare endosserar, d v s stämplar och signerar.
Det finns två typer av To Order B/L:
To Order Blank endorsed betyder att det bara står To Order vid Consignee. Mottagarens uppgifter står under Notify Address. Mottagaren måste stämpla och signera (endossera).
To Order, Bank betyder att en BANK XYZ står i rutan för Consignee. Mottagarens uppgifter står under Notify Address. Banken endosserar B/L till mottagaren när banken fått in betalning.
Switch Bill of Lading
Switch B/L görs för att ersätta originalet, när något väsentligt ändrats. Det kan vara att avsändningsorten ändrats, att ursprungslandet måste vara dolt för importören eller att det är nödvändigt att dölja exportören för köparen. Det är bara den som äger godset, d v s har original B/L som kan utfärda en switch B/L. Rederiet måste ha egna lokalkontor på den ort där en switch ska göras. Ändringar kan göras av identiteten på Shipper, Notification party och Consignee. Eller om beskrivningen av godset är felaktig. Alla övriga detaljer måste förbli som på originalet inklusive Port of Discharge, Port of Loading, antal kollin och vikten. Mer förklaring finns på: Tradefinanceglobal.com
Surrendered Bill of Lading /Telex release / “Surrender”
Surrendered B/L kallas också Telex Release eller bara Surrender. När B/L är surrendered behövs inget original för att få ut godset. Shipping Line eller forwarder stämplar ”surrendered” eller ”telex released”. Man använder Surrendered B/L bl a när Original B/L inte kan skickas i tid innan godset börjar kosta hamngavgifter.
Ett B/L blir surrendered när säljaren betalar surrenderkostnaden och ber forwardern på exportsidan att utfärda ”surrendered B/L”. Säljaren mailar “surrendered” B/L-kopian till köparen. Då kan köparen byta ut denna mot en DO för att få ut godset. I praktiken är det ett meddelande från agenten i ursprungshamnen till agenten i ankomsthamnen. Läs mer på: Tradefinanceglobal.com
Straight B/L (non-negotiable BL / Rektakonossemeent)
Används mest när säljaren litar på köparen. B/L måste vara märkt Non-Negotiable. Godset ska utlämnas till den som står som Consignee, efter ID-kontroll.
Shipper’s order B/L (negotiable BL)
Kan säljas och köpas. Används när säljaren vill ställa villkor för köparen att få ut godset, används ofta vid L/C. Betyder att den som har original B/L kan få ut godset.
Bearer Bill of Lading
Används för bulktransporter och vid små leveranser. Godset lämnas ut den som har B/L i sin hand.
Master B/L
Utfärdas av Shipping Line samtidigt som forwarder utfärdar House B/L.Här anges Forwarder på exportsidan, forwarder på importsidan, Shipping Lines logga, lokal agent av Shipping Line. DO är gratis men tar tid och är svår att ändra. Säljaren bokar ett Master B/L. När? När forwarder inte har en lokal agent i importlandet eller när kunden kräver det. När säljaren själv bokar MBL står den verkliga Shipper, den verkliga Kunden på B/L, Shipping Lines logga, lokal agent av Shipping Line.
House B/L
Utfärdas av exportlandets forwarder. Här anges Shipper, Consignee, Forwarders logga, forwarderns lokala agent. Det är den lokala agenten som utfärdar Arrival Notice och DO i importlandet. Arrival Notice och DO kostar att få, men ändringar är snabbare att göra.
Liner B/L
Utfärdas av Rederiet. Consignee är TO ORDER, alltså ingen namngiven mottagare. Det betyder att den som har original B/L får ut godset. Går att handla med, ska endosseras av alla parter som haft del av dokumentet.
Forwarder’s B/L / Speditörskonossement
Utfärdas av speditören. Har samma funktion som ett normalt Original B/L. Fraktköparen bör kolla speditörens ekonomiska status/trovärdighet.
Received for shipment B/L
Skickas från agenten till exportören. Endosserad betyder det att transportören har mottagit godset, men inte att det är lastat ombord.
On-Board B/L
Utfärdas när lasten står på båten. Signeras av skeppsägaren. Vid L/C så krävs detta påskrivna B/L för att du som säljare ska få betalt i banken.
Shipped B/L
Utfärdas när godset är lastat ombord. Nu är exportören och kaptenen bundna av avtalet att godset ska forslas.
Clean B/L
Visar att godset är lastat ombord och i gott skick. Motsatsen är soiled/dirty
Clean Shipped on Board B/L
Transportören intygar att godset är ok på båt. Bankerna gillar inte detta. Fungerar inte på container, eftersom kaptenen inte kan besikta godset i en stängd container.
Through B/L
Bevisar som andra B/L att godset är mottaget för transport. Kan vara nationell och internationell transport på ett och samma B/L.
Combined Transport B/L
Används vid multimodal transport (olika transportsätt)
Claused / Dirty B/L
Skeppsägaren har hittat fel på godset och anger Claused eller Dirty som anmärkning när godset inspekteras.
Sea Way Bill / Sjöfraktsedel
Upprättas av en NVOCC, ett rederi utan fartyg. Det är inte en värdehandling, bara en överenskommelse om var godset ska lämnas. Godset kan endast lämnas ut till den som står som Consignee på B/L.
Freight prepaid
Pay at the exporting side. “Freight prepaid” skrivs på B/L när frakten betalas av exportören, som sedan debiterar kunden. Bra för kunden om det är säljaren som har bra kontakter med fraktbolag. Används vid CIF, CFR, DAP, DDP.
Freight collect
Collect freight at the importing side. “Freight collect” skrivs på B/L när frakten betalas av köparen. Används vid EXW, FOB
Letter of Credit
Ett L/C eller en remburs som det också kallas, är ett sätt att skapa säkerhet i affärer. Om man är osäker på köparen, om landet dit varorna ska skeppas är osäkert politiskt eller på annat sätt så är L/C en betalningsmetod som gör det lite tryggare. Obs att betalning görs mot dokument, inte mot varor. Minst två banker är iblandade i affären: den öppnande banken i importlandet och den nominerade banken i exportlandet. Remburser ger också köparen en viss garanti att godset kommer skeppas. Men det finns också nackdelar: bankerna tar ganska höga avgifter, procedurerna som säljaren måste göra för att få betalt är komplicerad. Så finns det (förstås) olika typer av L/C, se nedan.
Förenklad beskrivning av proceduren med Letter of Credit L/C /Remburs. Först görs affären upp mellan säljare (exportör) och köpare (importör). Det kontrakt som upprättas mellan dem har inget att göra med rembursen, och det ska inte förekomma som villkor i rembursen. Köparen ber sin lokala bank att öppna en remburs till förmån för säljaren, som först får en draft om rembursens villkor, vilka dokument som ska presenteras för att få betalt. I det skedet är det viktigt att säljaren noga kollar villkoren. Sedan upprättas rembursen och säljaren levererar varorna. När säljaren uppfyllt alla villkor och presenterat dokumenten i sin bank skickar banken alla dokument till den öppnande banken i importlandet. Först efter det kan säljaren få betalt för godset.
Regelverket för betalning med L/C är uppsatt av ICC (International Chamber of Commerce). Den version som nu gäller är UCP 600 från 2007.
På detaljnivå går det till så här:
- Först gör säljare och köpare upp ett avtal som affären (helt separat från L/C)
- Köparen ber sin bank att öppna en remburs till förmån för oss som är säljare
- Den utländska banken =öppnande banken skickar en avisering till “vår” bank
- Vår bank skickar en draft till oss, som vi måste kolla noga och be om ändringar om vi inte kan uppfylla alla villkor (+ ges vi tid att skaffa alla dokument innan rembursen ska presenteras i bank?)
- Köparen reserverar/låser pengar i sin bank, pengar som ska betalas till oss när vi gjort allt som krävs i rembursen och presenterat korrekta dokument
- Vi skickar varorna
- Vi får B/L och alla andra dokument som krävs och presenterar dessa i vår bank
- Vår bank godkänner och skickar dokumenten till den öppnande banken i utlandet
- Öppnande banken skickar dokumenten till köparen
- Den öppnande banken skickar pengarna till vår bank
- Vår bank betalar oss – jippi!
- Sen går vi och tar en fika
Olika typer av Letter of Credit
Commercial Letter of Credit /Documentary Credit
Samlingsnamn för de L/C som används vid internationell handel. Kallas också Documentary Credit.
Irrevocable L/C – oåterkallelig
Efter 2007 är alla remburser oåterkalleliga. Det betyder att inget kan ändras utan att alla inblandade parter har godkänt ändringen.
At sight – Avista
Så snart säljaren presenterat perfekta dokument till sin bank måste banken betala säljaren. Banken har dock flera dagar på sig att kolla att allt överensstämmer med rembursen.
Payable at origin – Betalbar i Sverige
Som det låter, det är den svenska banken som betalar dig som säljare. Man vill inte ha den betalbar i utlandet. Var den är betalbar har stor betydelse för det är den banken som har granskningsföreträde.
Confirmed – Bekräftad
Man har ytterligare en bank som mellanhand i affären, för extra säkerhet. T ex om man som benificient (säljare) inte litar på kundens land eller bank. Man vill oftast att en bank i ens eget land är confirming bank. Att en remburs är bekräftad betyder att om den öppnande bank får problem måste den bekräftande banken ändå betala dig som säljare.
Använd bekräftad remburs också om det är stora belopp, om du inte handlat med kunden förut, om det är en specialtillverkad produkt, om köparen begär diskontering ( ett framtida värde som omvandlas till nutid, vad man tror det kommer vara värt i framtiden).
Tramsferable – Överlåtbar
Här kan L/C överlåtas till en tredje part, alltså en andra benificient. Den som först hade rembursen benämns first eller primary beneficiary. Används ofta för att säkra betalning till tillverkaren och är ett alternativ till förskottsbetalning.
Deferred Payment – Senare betalning
Betalning sker inte avista (direkt när dokumenten är presenterade och godkända) utan betalning sker vid ett senare tillfälle. Kallas ibland Term L/C eller Usance L/C. Självklart bra för köparen, dåligt för säljaren. Det kan t ex lyda: Betalning 90 dagar efter godkända dokument”.
Stand-By L/C
Skiljer sig från Commercial L/C. Betalning sker om något INTE inträffar. Alltså en slags säkerhet att affären utförs och även görs “bra”. Finns två typer: Financial och Performance.
Som säljare vill vi att rembursen är:
- At sight (avista)
- Payable at origin (betalbar i Sverige)
- Confirmed (bekräftad)
- Non transferable (ej överlåtbar)
Vilka krav finns det oftast i remburser:
Säljaren måste utföra exakt det som står i rembursen:
Skeppa före ett angivet datum
Skeppa från och till angivna hamnar
Kan behöva genomföra inspektion av godset
Sedan samla in alla dokument som bevisar allt detta och presentera dokumenten i bank. Standardtid för presentation är 21 dagar efter skeppningsdatum (B/L-datum)
Kan inte nog upprepas: Allt måste vara 100% enligt rembursens text för att banken ska betala!
Vad är viktigt att tänka på så länge rembursen fortfarande bara är en draft:
Vilka dokument ska presenteras?
Är dessa dokument möjliga att få fram?
Får vi tillräckligt med tid för att ta fram dokumenten?
Sista skeppningsdag
Levernasvillkor
Är delleveranser tillåtna?
Avsändningsort – Destinationsort
Hur ska det transporteras?
Pris och kvalitet på varorna
Sista dag för presentation i banken
Vilka kostnader finns för rembursen?
Vid minsta fråga: kontakta banken!
Går det att ändra i en remburs?
Ja, men köparen är den enda som kan göra ändringar i en remburs. Men då måste den öppnande banken och ev den bekräftande banken gått med på ändringen. Är det flera ändringar måste parterna gå med på alla ändringar. Alternativt förkasta alla ändringar.
Säljaren ska inte lita på köparens muntliga löften om att de accepterar avvikelser, rembursen ska i så fall ändras enligt den nya överenskommelsen!
Bind ihop kontraktet med rembursen:
Ange i kontraktets Payment terms:
Payment Terms: By irrevocable Letter of Credit payable with (and confirmed by) X-Bank Sweden AB (publ)
SWIFT ADDRESS: SWEDENBANK
TELEX NO: 12345 SWED SE
The Letter of Credit should be in an acceptable form to us and received by us … AB at the latest …XX… days prior to delivery.
Vad kan gå fel??
Skeppning efter sista datum i rembursen
För sen presentation av dokumenten
Dokument saknas eller är felaktiga
Dokumenten stämmer inte med varandra
Fler begrepp att ha koll på:
Avalisera = Köparens bank går in och garanterar betalningen. De sköter detta genom köparen.
Benificient = Den som får betalningen genom en remburs-affär, alltså säljaren.
Mer info om remburser?
Beställ boken UCP 600 från Handelskammaren
Incoterms® 2020
Incoterms® står för International Commercial Terms. Den första Incoterms® upprättades 1936. Incoterms® reglerar kostnader och risker i samband med transporter: t ex vem som tar kostnaden för lastning hos säljaren, lossning hos köparen, vem som ordnar med transporten, ut- och införtullning etc. Incoterms® reglerar alltså skyldigheter, risker och kostnader och innefattar leveransvillkor för alla transportsätt: bil, flyg, järnväg, sjö. Ange alltid vilken Incoterm®-årgång som avtalet görs med. Kan se ut så här i ett kontrakt: FOB Gothenburg, Sweden, Incoterms® 2020″. Det är huvudtransporten som styr vilket leveransvillkor som gäller. Alltså, när det är köparen som betalar huvudtransporten så är det E- och F-regler. När det är säljaren som betalar för huvudtransporten är det C- och D-regler. En vanlig fråga är “Kommer de nya Incoterms®-reglerna automatiskt gälla för pågående affärer?” Svaret är “Nej, affärer som är uppgjorda enligt en tidigare Incoterms® gäller fortsatt för den”. Det är alltså viktigt att alltid ange vilken Incoterm®-version som använts.
Följande leveransvillkor går att använda vid alla typer av transporter:
EXW Ex Works
Ange avgångsplats
Använd endast vid ren betalning
(när det inte finns några villkor kopplade till betalningen)
Köparen ansvarar för att betala frakten och att lasta sitt gods hos säljaren. Risken övergår på köparen när varorna står klara för avhämtning hos säljaren, det är vid det tillfället som godset räknas vara levererat. Det är köparen som ska exportklarera, vilket kan ställa till problem för säljaren. Passar inte alls med L/C! Det kan ju tyckas att det är en fördel för säljaren att det är köparen som har hand om lasten under resan, men säljaren har ingen kontroll över godset, vilket behövs vid remburs eftersom banken oftast kräver ett On Board B/L som bevis att godset är skickat. Det finns fler praktiska frågetecken med EXW vid sjöfrakt: Det är köparen som ska lasta godset hos säljaren, hur ordnar en köpare som sitter i en annan världsdel detta? Vad gäller till exempel med försäkringar osv.
FCA Free Carrier
Ange avgångsplats
Kan fungera med remburs, men vid direkt betalning vet inte säljaren om godset är försäkrat
FCA är det enda leveransvillkoret som har två möjliga leveransplatser: antingen sker leveransen när godset lastats på köparens transportmedel eller att säljaren ordnar transport till en hamn eller CY, men inte lastar av, det ska köparen göra. Det är alltså då som risken övergår till köparen. Säljaren exportklarerar och köparen gör importklarering när godset kommit fram. FCA är bättre för säljaren än EXW eftersom man då vet att godset lämnats över. Experterna säger att FCA passar bättre för transport med bil än sjöfrakt därför att det oftast är förste fraktförare som kör hela vägen.
Fördel för säljaren: Köparen får ta kostnaden och risken för att frakta från platsen till båten. Det finns en risk för säljaren eftersom det är köparen som ska se till att B/L utfärdas, vilket är helt avgörande för att säljaren ska kunna presentera dokument under en remburs och senare få betalt.
CPT Carriage Paid To
Ange ankomstplats
Passar för remburs
Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till en avtalad plats i köparens destinationsland. Men som vid FCA så övergår risken till köparen redan när säljaren levererat godset (i exportlandet), antingen lastat på fraktförare eller vid en överenskommen plats, då icke avlastat. Säljaren exportklarerar. Köparen sköter sin egen införtullning och måste själv se till att godset är försäkrat. Liksom FCA passar det bäst för landtransport eftersom det oftast då är samma bil som levererar ända fram till kunden. CPT och CIP kan användas vid container. Bra för säljaren och bra vid L/C därför att…………
CIP Carriage and Insurance Paid to
Ange ankomstplats
Passar för remburs och dokumentinkasso
Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i köparens destinationsland, men behöver ej ordna med lossning. Risken övergår på köparen när godset är lastat på båt eller förste fraktförare hämtat det. Säljaren måste ordna med försäkring till 110% av varuvärdet ( Institute Cargo Clauses, ICC-A= allriskförsäkring för godset.) CIP används därför ofta vid konsumentvaror som är dyra och svåra att ersätta. Köparen sköter sin egen införtullning. Liknar CPT, men här försäkras godset av säljaren.
Experten säger: “Bra att sälja på, mindre bra att köpa på”.
DAP Delivered At Place
Ange ankomstplats
Passar för remburs och dokumentinkasso
Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i köparens destinationsland. Det är säljaren som exportklarerar, men köparen lastar själv av och måste ordna införtullning och betala alla skatter. Risken under hela transporten är på säljaren. Risken övergår till köparen först när godset är framme hos köparen, men innan det är lossat. DAP passar också bäst vid landtransport, men kan medföra problem vid multimodala transporter. Ett leveransvillkor som experterna gillar! Förtullning vid importen görs av köparen. När båten är i hamn, när flyg landat övergår risken på köparen.
DPU Delivered at Place Unloaded
Ange ankomstplats
Passar för remburs och dokumentinkasso
DPU ska användas med försiktighet vid export därför att det kan bli svårt för säljaren att få tillbaka moms och skatter i mottagarlandet. (Det är ju säljaren som ska importklarera och måste då vara registrerad i det landet). Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i köparens destinationsland och ska även lossa godset. Risken under hela transporten är på säljaren. Köparen ordnar införtullning och betalar alla skatter. Att säljaren har ansvar för att lossa godset passar verkligen inte för exportsändningar! Svårt för säljaren att ordna detta från en annan världsdel. Ersätter gamla DAT.
DDP Delivered Duty Paid
Ange ankomstplats
Passar för remburs och dokumentinkasso
Här tar säljaren maximalt ansvar. Ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i köparens destinationsland, men köparen lossar godset. Risken under hela transporten är på säljaren. Säljaren är också ansvarig för införtullning och att betala alla skatter i importlandet (det är det enda som skiljer DAP). Kan ställa till stora problem för säljaren (svårt att få tillbaka skatter tex). Experternas kommentarer om DDP “From bad to worse”. DDP krockar med tullagstiftningen där det framgår att “Den som är importör ska ha ett EORI-nummer”. Om det är import till Sverige kan inte en säljare utanför Europa göra importklarering i Sverige (måste kryssa momsfritt förvärv på importdeklarationen). Som svensk importör/köpare, använd inte DDP därför att säljaren är skyldig att göra importklareringen. DDP ska inte användas inrikes och inom en gemensam tullzon som EU t ex. Säljaren tar maximalt ansvar.
Följande leveransvillkor fungerar endast för sjöfrakt:
FAS Free Alongside Ship
Ange avgångsplats
Använd endast vid ren betalning
(alltså: när det inte finns villkor kopplade till betalningen)
Ett leveransvillkor som inte används så mycket. Kan passa om leverans sker till en pråm som tar godset vidare. Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till fartygets sida, på kajen i exportlandet. Risken övergår på köparen då när varorna är placerade vid fartygets sida. Köparen ska arrangera och bekosta lastningen på fartyget. Säljaren ska exportklarera. Eftersom det är köparen som betalar för sjöfrakten är det denne som står som shipper på B/L, inte säljaren. Svårt vid affärer med L/C, när Bill of Lading gäller On Board ship. Passar inte för container för de lastas på en Container Yard eller Warehouse, alltså inte ombord.
FOB Free On Board
Ange avgångsplats
Kan användas vid ren betalning och remburs. OBS vid L/C: Här ordnar köparen frakten och det kan göra att säljaren inte får ut B/L (som krävs för att få betalt.)
Säljaren ordnar och bekostar frakten tills godset står lastat på båt. FOB härstammar från tiden då man bar styckegodset över relingen och FOB var en markering att säljaren gjort sitt. Risken övergår på köparen när varorna står på båten. Säljaren ska exportklarera godset och det är köparen som importklarerar. Ur säljarens synvinkel är det inte bra vid LCL (less than container load). Köparen ordnar själv frakten och införtullning i hemlandet. Passar inte för container för den är tillsluten och ord står mot ord om det är en skada på godset..
Experterna säger att eftersom det är köparen som upphandlat frakten ska också köparen stå som shipper på B/L. Det ställer till problem för säljaren vid remburs: hur ska man bevisa att godset står ombord när man inte är den som är shipper? Be om ett lastningsbevis, men i ett L/C kan krävas ett On Board B/L. Om säljaren går med på att stå som shipper för att L/C kräver det, så tar man helt andra risker: läs det finstilta på B/L!
CIF Cost Insurance Freight
Ange ankomstplats
Passar för remburs och dokumentinkasso
Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i destinationshamnen. Liknar CIP, men här måste säljaren försäkra godset åt köparen med ICC-C. Eftersom det är säljaren som tar ut försäkringen står denne som försäkrad. Därför måste försäkringspolisen endosseras (stämplas och signeras). Risken övergår på köparen när varorna är placerade ombord på fartyget i exporthamnen – inte när det anlänt till destinationshamnen! Köparen ansvarar alltså för godset under hela sjötransporten. Köparen sköter sin egen införtullning. Men CIF är inte lämplig för containertransport eftersom varorna inte kan inspekteras. Ändå används CIF hejvilt…
CFR Cost and Freight
Ange ankomstplats
Passar för remburs
Säljaren ansvarar för att bekosta och ordna frakt till avtalad plats i destinationshamnen. Köparen ska själv försäkra godset. Risken övergår på köparen när varorna är placerade ombord på fartyget i exporthamnen – inte i destinationshamnen! Köparen ansvarar alltså för godset under hela sjötransporten. Köparen sköter sin egen införtullning. Samma villkor som CIF, men säljaren ordnar inte försäkring. Bäst leveransvillkor för en säljare som säljer med remburs! Men är inte lämplig för containertransport eftersom varorna inte kan inspekteras.
Fördel för köpare: FCA, FOB, DAP
Fördel för säljare: FCA, DAP, CPT
Vid L/C: sälj med CFR
Köp/importera med FCA, DAP, FOB
Viktigt att alla leveransvillkor följs av namnet på orten där godset ska överlämnas. Alltså: För E och F är det avgångsplatsen som ska anges. För C & D villkor är det ankomstplatsen som ska anges. Även versionen av Incoterms®. Exempel: FCA Fabriksgatan 24, Örebro, Incoterms® 2020.
Eller CIF Maputo, Incoterms® 2020.
Risken under transporten: Ligger på köparen vid E, F och C reglerna (leverans sker före huvudtransporten)
Risken under transporten: Ligger på säljaren vid D-reglerna (leverans sker på köparens hemmaplan)
Klicka här för att läsa om ändringar i Incoterms® 2020 jämfört med Incoterms® 2010
Betalningsvillkor
Varje affärsöverenskommelse ska klart och tydligt ange hur betalningen ska ske. Säljaren får bedöma hur säkert det är att få betalt och därifrån förhandla med köparen om ett betalningsvillkor som är acceptabelt för båda. Vid utrikeshandel finns många risker att bedöma: Hur stabilt är landet politiskt? Tror vi att kunden kan betala? Tullbestämmelser, banker etc
Förskottsbetalning
Säljaren fakturerar och får betalt i förskott. Sedan levereras varan.
Betalning i efterskott /Öppen räkning
Köparen får kredit: betalar efter leverans.
Remburs
Köparen garanterar genom sin bank att säljaren ska få betalt. Säljaren måste uppfylla villkor i rembursen för att få betalt.
Cash on Delivery
När godset levereras får säljaren betalt.
Dokumentinkasso
Varan levereras med vissa förbehåll, ett villkorat betalningsätt. När kunden uppfyllt kraven får hen ett dokument som ger tillgång till godset. Vid dokumentinkasso är det säljaren som bestämmer vilka dokument som ska presenteras. Inkasso betyder att säljaren skickar kommersiella dokument via sin bank till kundens bank för inkasso (säljaren “inkasserar” pengarna). Köparens bank överlåter dokumenten till köparen endast mot betalning eller accept av en växel, även kallat Tratta. Bankerna övervakar överlåtelsen av dokumenten och betalningen, men förbinder sig inte att betala.
Inkasso är ett lämpligt betalningssätt då det (till skillnad mot när L/C används) inte finns skäl att tvivla på köparens betalningsförmåga, men säljaren vill ha tilläggsgaranti för betalning. Köparen å sin sida vill vara säker på att fakturan inte betalas innan hen får se dokumenten som visar att varan har avsänts.
Dokumentinkasso betyder alltså att banken släpper dokumenten till köparen mot betalning (D/P) eller mot accept (D/A).
CAD Cash Against Documents
Köparen deponerar pengar i förväg i sin bank. När säljaren presenterar dokumenten flyttas pengarna över till säljaren.
D/P Documentary Payment
Köparen får dokumenten för att få ut godset mot att hen betalar.
D/A Documentary Acceptance
I dokumenten finns en revers = en skuldsedel. När köparen skriver på blir det en accepterad växel. Ett annat ord för en accepterad växel är “Tratta”.
Vilka är fördelarna med Dokumnetinkasso för parterna?
Säljaren får kontroll över varan. Den kommersiella risken blir mindre. Dokumentinkassot kan avaliseras d v s banken kan gå in som garant för betalningen. Köparen undviker förskottsbetalning. Får kredit. Får en kontrollerad leveransrisk. Experterna säger: Som säljare/exportör är det bästa att kombinera dokumentinkasso med förskottsbetalning. Kolla vad transport + retur + hamnhyra kostar. Ta den summan i förskott. (+ Kolla förstås om det ens går att returnera godset).
Leveransvillkor versus Betalningsvillkor
Hur fungerar olika betalningsvillkor tillsammans med olika leveransvillkor? Var finns risker och fördelar?
Tips från coachen: Bestäm först betalningsvillkoren, sedan kan ni förhandla om Incoterms®/leveransvillkor.
Förskottsbetalning
För säljaren: Låg risk eftersom betalning sker i förväg. Alla Incoterms® kan användas
För köparen: Hög risk eftersom betalning sker i förväg. Inte bra med E & D-regler.
Det är köparen som har störst intresse av att styra frakten och ta risken för transporten.
Betalning i efterskott / Öppen räkning
För säljaren: Hög risk eftersom betalning sker i efterskott. Undvik Incoterms® E, F & C (Bara D kvar…)
För köparen: Låg risk eftersom betalning sker i efterskott. Alla Incoterms® är bra för köparen.
Det är säljaren som har störst intresse av att styra frakten och ta risken för transporten.
Dokumentinkasso:
CAD Cash Against Documents
D/P Documentary Payment
D/A Documentary Acceptance
Villkorad betalning
För säljaren: medelrisk Undvik Incoterms® E, F & C (Bara D kvar…)
För köparen: Låg risk. Alla Incoterms® är bra för köparen
Säljaren har säkerhet i varan och bör därför styra frakten och ta risken för transporten
Remburs L/C
Villkorad betalning
För säljaren: Låg till medel risk. Undvik E & F regler eftersom det är köparen som har kontroll över frakten
För köparen: Låg till medel. Undvik D-regler
Säljaren får endast betalt om hen kan uppfylla villkoren enligt rembursen. Köparen bör ta risken för transporten.
Betalning vid leverans / Cash
För säljaren: Låg till hög risk. Undvik E & C-regler.
För köparen: Låg till hög risk. Undvik E-regler.
Leverans sker när godset lämnas över till köparen eller alternativt köpraens transportör i avsändarens land.
Garantier
On Demand Guarantee:
Bäst för säljaren. Det betyder att banken lovar att betala direkt när säljaren begär det. Se alltid till att du som säljare får en On Demand Guarantee.
Direktgaranti:
Ställs direkt av köparen i köparens bank. Ej bra för dig som säljare.
Bank to Bank Guarantee:
Bättre för säljaren, jag får garantin i min svenska bank
Anbudsgaranti:
Bid bond. Garanterar köparen att säljaren ska lämna ett anbud
Förskottsgaranti:
Advance payment bond. Bra för köparen. Om den som vann drar sig ur måste köparen annars göra om proceduren.
Fullgörande garanti:
Performance bond. Förstås att köparen får en garanti att uppdraget blir utfört.
Garantitids-garanti:
Maintenance Bond
Slutförandegaranti:
Retention Bond
Exportdokument och begrepp
Global handel involverar en stor mängd dokument. Bland annat:
Försäkringspolis
Institute Cargo Clauses. ICC. Det finns 3 varianter:
ICC-C ger bara ett grundskydd
ICC-B ger en utvidgad försäkring
ICC-A ger allriskförsäkring (begärs ofta i samband med remburs, då ska vanligen 110% försäkras).
En försäkringspolis anger det försäkrade värdet, vilken typ av försäkring det är, vem köparen kan kontakta vid skada. Används oftast vid CIP och CIF. Försäkringspolisen intygar att säljaren har tecknat en transportförsäkring till förmån för köparen.
Tänk på att det är den part i affären som står för risken under transporten som ska teckna försäkring, alltså köparen, utom vid CIF och CIP där säljaren tecknar försäkring till förmån för köparen.
Ursprungsintyg / Certificate of Origin
Gäller för export utanför EU. Stämplas av handelskammaren. Utfärda själv på: Tradecert1.net
Bill of Lading, Way Bill, Air Way Bill, Datafraktsedel, SIS fraktsedel
Exempel på dokument som upprättas när en vara ska skickas från en avsändare till en mottagare.
Way Bill
Sjöfraktsedel. Ställs ut av en NVOCC, ett rederi utan fartyg. Är inte en värdehandling som ett B/L. Bara ett bevis på att godset ska transporteras. Endast den som står som Consignee kan få ut godset.
Air Way Bill
Fraktsedel för flygfrakt. Eftersom AWB inte representerar lasten på samma sätt som ett B/L kan man ställa ut Consignee på Banken istället. Då blir även AWB ett slags värdedokument. När godset anlänt kontaktar flygplatsen banken som måste friställa godset. Banken frågar sedan mottagaren: Vill du ha godset? Svar Ja.
CMR för vägtransport
Ställs ut av exportören, gäller i alla europeiska länder + Ryssland. CMR är inte en värdehandling. Måste vara underskrivet av både avsändaren och transportören. Utfärda själv på: Axolot.se
Letter of Credit L/C /Remburs
Se flik Letter of Credit
Kommersiell Faktura, packlista, tullfaktura, proformafaktura
Är exempel på dokument som ska upprättas i samband med export
Innehållsdeklaration / Intyg om farligt gods
Ett dokument som måste följa med godset. Det är alltid exportörens ansvar att det finns med, även om ett ombud har anlitats.
Försäkringsintyg /-polis
Dokument som exportören ställer ut hos ett försäkringsbolag, se ovan.
Avsändarintyg farligt gods
Avsändaren måste lämna ett intyg när godset ska gå med sjö eller flyg. Med bil ska detta intyg innehålla UN-nummer, Officiell trp-benämning, Etikettnummer, Packgrupp, Om restriktioner finns för tunnlar, Antal, Slag, Vikt, Volym, Avsändare, Mottagare.
Chaufförsinstruktion farligt gods
Åkeriet är skyldigt att se till att chauffören har skriftliga instruktioner på sitt språk
DGD Dangerous Goods Declaration
För sjötransport och flyg. Ska ges till transportören och följa med godset. Exportören utfärdar, ange alla koder som regelverket kräver.
Farligt gods med flyg
Exportören utfärdar en DGD. Ska presenteras för flygbolaget i förväg så får de avgöra om de accepterar bokningen eller ej.
Forwarders Certificate of Transport (FCT)
Intyg att speditören ska transportera godset. Fungerar som ett non-negotiable B/L, men det gäller alla typer av transporter.
Forwarders Certificate of Receipt (FCR)
Intyg att speditören tagit emot godset. Säger inget om äganderätten, funkar som Sea Way Bill, alltså som ett “enklare B/L”
Fiata Warehouse Receipt
Speditören intygar att de mottagit godset till sitt lager. Säger inget om vem som äger godset.
Ålder och klassningsintyg
Köparen vill ofta ha intyg på hur gammalt fartyget är. Särskilt i remburser är det uttryckligen ett krav.
Enhetsdokument (ED)
Deklaration om godset som görs till Tullen via EDI eller TID och sparas i Tullverkets tulldatasystem
Föranmälan
Elektroniskt meddelande till Tullen. Ska göras före godset hämtas upp! Olika tider för sjö, flyg, bil etc.
Export Accompanying Document (EAD)
Ett bevis på att sändningen är exportdeklarerad. Visas upp av tullen vid EU’s yttre gräns.
Exportbevis
Om man anger 30400 i fält 44 på ED kan man gå in på tullverkets hemsida och hämta upp det ett exportbevis för varorna.
Tulldeklaration Import
Tullvärdesdeklaration
Om värdet överstiger 20.000 EUR krävs ett intyg som verifierar tullvärdet.
EUR 1 Certifikat
Visar ursprung EU. Gäller mellan EU och länder med frihandelsavtal. Stämplas av Tull och Handelskammare. Om värdet är under 6000 EUR kan man istället göra en fakturadeklaration.
EUR-MED Certifikat
Gäller för länderna i Nordafrika som EU har frihandelsavtal med. Stämplas av både Tull och Handelskammare.
A.TR Certifikat (A.TR)
EU har tullunion med Turkiet. A.TR ger varan tullfrihet (undantag jordbruk, kol, stål). Stämplas av Tullen.
GSP-Certfikat
Generalized System of Preferences. Ger importörer i utvecklingsländer lägre eller ingen tullavgift. Stämplas av officiell myndighet i exportlandet. Håller på att ersättas av REX (Registered Export System).
REX
Registered Export System. Håller på att ersätta GSP-certifikat.
ATA Carnet
Fungerar som ett tillfälligt pass för godset. Utfärdas av Handelskammaren, krävs deposition. Bra vid mässor, om man skickar varuprover eller testutrustning så att man kan ta med varor utan att behöva tulldeklarera och betala införselmoms. Kan användas i ca 50 länder.
Fumigation Certificate
Intyg att containern gasats mot insekter före avgång. Mest till Australien och Nya Zealand.
Bevis på godkänt emballage
Viktigt att se till att rätt intyg från Jordbruksverket finns för emballage till alla länder utanför EU och Schweiz.
Vad är AQIS
Australian Quarantine and Inspection Service kräver ett packnings- lastningsintyg ang. emballaget. Utfärdas av exportören. Böter / fängelse om man deklarerat felaktigt eller inte alls.
Intrastatredovisning
Rapporteras till SCB, för statistik. Sker via nätet genom IDEP.WEB eller via EDI
Fler begrepp relaterade till export
SWIFT
Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication. En samarbetsorganisation för banker. Möjliggör s.k. SWIFT-betalning mellan banker.
Manifest
En lista över allt som finns i lasten. Skepparen / redaren upprättar denna.
MT 700
SWIFT har satt upp ett regelverk för vad som ska ingå i remburser. Det finns referenser där olika uppgifter ska in. = Ett sätt att standardisera så att det ska vara lätt att hitta från L/C till L/C.
SDR
Special Dragnings Vikt. Ett slags “referensvaluta” som skapades av IMF 1973. Kan köpas och säljas som en vanlig valuta. Används t ex i försäkringsklausuler så att en ersättning vid en olycka inte ska bero på ett lands valutakurs. Koden för valutan är XDR. Har nu ersatt guldfranc:en som valuta vid internationella avtal. Kursen ligger runt 12 SEK.
MRN
Movement Reference Number. Streckkoden på ett EAD-dokument. Tills tullsystemen i världen blir gemensamma så binder MRN-numren ihop systemen.
Valutaoption
När betalningen ska göras kan du välja att stå kvar vid avtalet, eller avstå = dyrt. Då är det smidigare att skaffa ett valutakonto.
Terminssäkring
Binda en valutakurs inför ett visst datum i framtiden.
ADE
Advance Declaration of Export. Se avsnittet om Tull. Exportanmälan ska till tullen olika tider innan avgång beroende på fraktsätt.
Cut-off
Deadline för att köra in containern i hamnområdet, inför lastning på båt.
Free Time
Vid FCL. Hur länge kan containern står gratis i hamnen. Kollas vid bokning!
Demurrage
Hamnavgiften efter att Free Time har gått ut
Detention
Tiden innan du måste köra tillbaka den tomma containern. Alltså tiden för hamn – lager – hamn
THC
Terminal Handling Charge. Kostnader för att hantera godset i hamnen.
VGM
Verified Gross Mass. Rederiet måste få veta exakt vikt på varje container
Doc Closing
Sista stund att ange vad som ska stå på B/L
Container Closing
Containern är på Yard. Dokumenten är bekräftade. Redo att lastas och skeppas.
Avaliseras
Banken kan gå in som garant för en betalning
FTL
Full Truck Load
LTL
Less Truck Load
LDM
Loading Meter
OT, Open Top Container
Godset för högt för att rymmas i en container
HC
High Cube Container
GP
General Purpose Container
LOC
Låst Container
SOC
Shipper Owned Container
TEU
Twenty foot Equivalent Unit. En 20″ container = 1 TEU. En 40″ container = 2TEU
OOG-Transport
Out of Gauge. Man lastar löst gods, ej i container
IBC
Behållare med gallerskydd för att transportera vätskor. Intermediate Bulk Container
Mauser
Tunna av blå plast för t ex råvaror. Mått 55 x 30 cm i diameter. Går 20 st på en pall
FTA, Free Trade Agreement
Intyg som ger tullfrihet i USA och andra länder
LIFO
Liner In Free Out. Inlastning inkluderad i frakt, men ej avlastning
Released SO to Shipper
Shipping order. Är ett dokument som bevisar att en bokning är gjord på fartyget. Det innehåller Space booking number, Shipper, Customs broker etc
BAF
Bunker Ajustment Factor. Extra bränslekostnad.
UN/EDIFACT
Gemensam standard för dataöverföring inom handel. UNEDIFACT
Varor med restriktioner
CITES (utrotningshotade djur), Jordbruksproduketer, Fisk, Krigsmateriel, Mediciner, Kulturföremål, Avfall och produkter med dubbla användningsområden (saker som kan användas vid terrorism t ex)
Regelverk inom export av farligt gods
Det finns olika regelverk för olika transportslag:
Biltransport: ADR (Accord Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route. (Mums för en frankofil)
Sjötransport: IMDG (International Maritime Dangerous Goods Code)
Flygtransport: DGR (Dangerous Goods Regulations)
Järnväg: RID (Règlement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses)
Arkivera exportdokument?
Tullverket kräver att importdokument sparas i minst 5 år. Tulldeklaration, kommersiell faktura, tullvärdesdeklaration, ursprungscertifikat, intyg, tillstånd, transportdokument, packlista, frakträkning
En skada sker
Om olyckan är framme, vilket är transportörens ansvar vid olika transportsätt? Vad kan man vänta sig att få (om man lyckas bevisa att det är transportörens fel, vill säga…)? Ersätts i bruttovikt av det skadade.
Väg (CMR-konventionen): 8,33 SDR per kilo. Relamera inom 7 dagar
Sjö (Sjölagen) 2 SDR per kilo eller 667 SDR per kolli. Reklamera inom 3 dagar
Luft (Luftbefordringslagen): 19 SDR per kilo. Reklamera inom 14 dagar
Väg inrikes: SEK 150 per kilo. Reklamera inom 7 dagar
Som sades ovan: 1 SDR ca = 12 SEK
Gemensamt Haveri
Om ett fartyg hamnar i sjönöd ska alla vara med och dela på kostnaderna för att bärga fartyget och lasten. Alla ska betala sin del av bärgningen. Bärgarlönen är 10% av fartygets + lastens värde. Exempel: Fartyget värt 1,5 miljard. Lasten 3,5 miljard. Då blir bärgarlönen 500 miljoner. Det fördelas med 150 miljoner på fartyget och 350 miljoner. Det är alltså 350 miljoner SEK som de som haft last ombord ska solidariskt betala i bärgarlön…
Om Tull
Vad menas med EU:s tullunion?
EU’s tullunion betyder att det finns en gemensam yttre tullmur och tulltaxa. Gemensamma bestämmelser och lagstiftning.
Vad menas med tullklarering?
Alla varor som transporteras in och ut från EU ska tullklareras. Det är exportören / importörens ansvar, även om man anlitar ett ombud.
Varför ska varor tullklareras när de ska in i EU?
Varor som kommer från ett land utanför EU’s tullunion kan behöva betalas tull för, innan de får komma genom EU’s “tullmur”.
Hur fungerar handel inom EU?
Det är ett fritt flöde av varor och tjänster, man behöver inte tullklarera varor inom EU:s område (utom skattefria områden, som t ex Åland, Kanarieöarna, Kanalöarna).
Vilka länder i Europa är inte med i EU:s tullunion?
Norge, Schweiz, Kroatien, Serbien, Island och numera Storbritannien
Vad är Intrastat?
Handelsstatistik som medlemsländerna rapporterar in. I Sverige rapporterar vi till SCB. Det är uppgifter om värde, vikt, varuslag och land, som ska lämnas in.
Vilka företag måste lämna Intrastat-redovisning?
De som exporterar för mer än 4,5 miljoner SEK per år
De som importerar för mer än 9 miljoner SEK per år
Vad är ett EORI-nummer?
Economic Operator Registration and Identification. Ett registreringsnummer som ska användas vid import och export utanför EU. Baserar sig på företagets organisationsnummer.
Vad är extern transitering?
Det är när varor kommer från ett land utanför EU. Lastas om i en europeisk hamn, t ex Bremerhaven och skickas vidare till Göteborg. Införtullning kommer ske i Göteborg, men blanketten T1 (icke unionsvara – extern transitering) måste visas för tullen.
Vad är intern transitering?
Varor som har ursprung i EU ska skickas till Schweiz, och köparen i Schweiz kan om hen vill, sälja varorna vidare till EU-land. Då ska blankett T2 (unionsvara – intern transitering) användas.
Vad är ett TIR-carnet?
Om varor ska in på ett tullfritt lager utanför EU kan ett TIR-carnet utfärdas. Då behöver man inte förtulla i gränspassagen till mottagarlandet.
Vilka typer av export/import finns det?
Normal export/import – Varorna ska stanna i landet
Temporär export/import – Varorna ska tillbaka till ursprungslandet i oförändrat skick, efter en tid (högst tre år)
Reexport eller retur – Varorna skickas tillbaka till säljaren
Vad är aktiv förädling?
Varor importeras tillfälligt. De bearbetas på något sätt och återexporteras. Detta kräver tillstånd från Tullen.
Vad är passiv förädling?
Varor exporteras tillfälligt. De bearbetas på något sätt och återimporteras. Detta kräver tillstånd från Tullen
Vad är HS-koder?
Harmonized System. Tidigare sa man Stat-nummer. Gemensamma varukoder för varje vara som ska tulldeklareras.
Vad är EDI och TID?
Electronic Data Interchange och Tullens ID. Tulldeklarationer görs elektroniskt med något av dessa system.
Vad är Enhetsdokumentet, ED?
En blankett för deklaration av import och export. Olika fält fylls i beroende på vilket tullförfarande som ska göras.
Vad är ett Tull-ID?
Varje tulldeklaration som görs får ett unikt ID-nummer: ett Tull ID. Har man tillgång till EDI eller TID kan man se detta tull-ID.
Vad är klassificering och varför måste man ta fram det?
Ett gemensamt kodsystem över varor, varje vara får en unik varukod. T ex “Sko av läder med sula av gummi och innerfoder av syntetmaterial.” Man har HS-koder för att olika regler, krav och avgifter kan gälla för olika varor när de ska importeras eller exporteras över länders gränser.
Vad är tulltaxan? och hur hittar man dit?
Ett system för att ta fram varukoder. Där finns 15000 koder, i 99 kapitel, i 21 avdelningar att shoppa loss i. Det kan vara tufft att hitta rätt kod… www.tullverket.se
Hur är en varukod uppbyggd?
XX = kapitlet
XXXX = HS-nummer
XXXX XX = HS-undernummer
XXXX XX XX = KN-nummer / CN-nummer (kombinerade nomenklaturen)
XXXX XX XX XX = Varukoden! Japp, där var den. Det är dessa 10 siffror som används vid Import.
Vid export används KN-numret, alltså 8 siffror
Vilka koder används i översta rutan på ett EnhetsDokument (ED) ?
Vid handel med Eftaland, som t ex Norge: EU
Vi export till annat än Eftaland: EX
Vid import från annat land än Eftaland: IM
Vid handel från skattefritt område, t ex Kanarieöarna: CO
Vara som tillfälligt lämnar EU: T2L
Vara som till t ex Åland: T2LF
Vad är en förfarandekod?
En fyrsiffrig kod som anges på ED-dokumentet. Den anger vilken typ av tullhantering man vill göra. Första två siffrorna anger det förfarande man vill göra.
Förfarandekodens första siffra?
Export
1 = permanent export
2 = temporär export
3 = återexport
Import
4 = permanent import
5= temporär import
6 = återimport
Vad ska man tänka på innan man börjar exportera?
Har vi ett EORI-nummer registrerat hos Tullverket?
Har vi klassificerat varan korrekt?
Finns det restriktioner för varan?
Vilka bestämmelser gäller i mottagarlandet?
Är fakturan gjord? Innehåller den alla nödvändiga uppgifter?
Vem gör exportdeklarationen?
Varför görs exportdeklarationen?
För att föra statistik över handel. Få fram om det finns restriktioner för en vara. Behövs för redovisning till Skattemyndigheten.
När görs exportdeklarationen?
Innan varan skickas från Sverige. En föranmälan måste göras inom viss tid före avgång, olika för olika transportsätt.
Hur görs exportdeklarationen?
Elektroniskt via EDI eller TID
Vem gör exportdeklarationen?
Exportören själv eller ett ombud
Vilka handlingar ska vara med?
Faktura eller proforma, ev licenser och tillstånd, ett EAD-dokument (Exportföljedokument).
Vilka uppgifter baseras exportklareringen på?
Exportörens namn adress och EORI-nummer, Importörens namn, adress och bestämmelseland, Deklarantens namn, adress och EORI-nummer, Varuslaget: Statistiskt nummer, antal, vikt, slag. Faktura med unikt fakturanummer och värde på varorna. Tullförfarande: vilket dokument, vilken förfarandekod och transaktionskod används. Transportsätt: typ, identitet, nationalitet, plombering. Utförselplats / tullkontor. Call me-kod där särskilda upplysningar, bilagor, licens och tillstånd finns angivna.
Vem ansvarar om något deklarerats fel?
Även om du anlitat ett ombud är du som exportör ansvarig om något inte gjorts rätt.
Vilka deklarationstyper finns för export?
UNU och UGE
UNU: Det är standardförfarandet. Deklaration lämnas elektroniskt men du måste anmäla till Tullen att du vill deklarera.
UGE: Förenklat förfarande. Gäller för den som har tillstånd som godkänd exportör. Du kan göra deklarationen utan att åka till Tullen.
Vilka deklarationstyper finns för import?
DNU, DNK, HNU, HNK, TNU, ALI och TQN
DNU: Det är standardförfarandet. Deklaration lämnas elektroniskt men du måste själv kontakta Tullen.
DNK: Standardförfarande. du lämnar deklarationen elektroniskt och begär direkt klarering.
HNU: Förenklat förfarande. Lämnas elektroniskt, men du måste begära klarering av Tullen (inom 11 dagar). Tillstånd från Tullen krävs för HNU. Du kan göra deklarationen utan att åka till Tullen.
HNK: Förenklat förfarande. Lämnas elektroniskt, men du måste begära klarering av Tullen (inom 11 dagar). Tillstånd från Tullen krävs för HNU. Du kan göra deklarationen utan att åka till Tullen.
TNU: En kompletterande deklaration som lämnas inom 11 dagar efter att du gjort HNU eller HNK
ALI: Lokalt förfarande. Här gör du tullklareringen i din egen bokföring, du lämnar meddelande genom EDI. Kräver tillstånd från Tullen att få göra enligt ALI.
TQN: En kompletterande deklaration om du använt ALI. Görs senast 11 dagar efter att varorna frigjorts.
Vad är föranmälan?
Ett elektroniskt meddelande som ska skickas till Tullen en viss tid före varorna ska föras ut ur eller in i EU. (Norge och Schweiz undantagna)
Sjö – container: 24 timmar innan godset lastas på det fartyg som ska lämna EU
Sjö – bulk: 4 timmar innan fartyget lämnar sista hamn i EU
Flyg: 30 minuter före avgång från den plats där flygplanet lämnar EU
Väg: 1 timma före avgång från utfartstullkontoret
Järnväg: 2 timmar före avgång från utfartstullkontoret
Varför behövs Ursprungsintyg?
Det kan ge lägre tull. Det kan vara ett myndighetskrav och krav vid rembursaffärer. Ursprungsintyget (ibland en fakturadeklaration) presenteras för tullmyndigheten. Då kan varorna tas in utan tullavgift.
Vad är det för skillnad på ett exporttullkontor och ett utfartstullkontor?
Det lokala exporttullkontoret tar emot och godkänner tulldeklarationen. Vid utfartskontoret, som ligger vid EU’s yttre gräns kontrolleras varan när den lämnar EU. Det är där som EAD visas upp.
On-line kurser om Tull
Lathundar
Att tänka på när ett avtal ska ingås
Politiska risker
Kommersiella risker
Valutarisker
Betalningsvillkor
Leveransvillkor
Försäkring
Typ av vara Transport
Dokumentvillkor
Nationella regler
Kutym
Cash management
Finansiering
Fordringar
Politiska risker
Kommersiella risker
Valutarisker
Betalningsvillkor
Leveransvillkor
Försäkring
Shipper’s letter of Instructions
Information speditören behöver när du bokar frakt:
Storlek och typ av container
Pick-up tid
Place of loading
Place of Delivery
Cut-off time (deadline när containern måste in i hamnområdet för att lastas)
ETD
ETA
Free time
Container return: När containern måste tillbaka till importhamnen efter urlastning hos kund
Allt ovan gäller vid container
Övrigt som kan behöva anges:
AFR: Advance declaration of export (24 H före ETD)
VGM: Ange containers grossvikt, så att man kan lasta säkert på båten
Export Customs clearance
Uppgifter på en kommersiell faktura
Säljaren och köparens namn och adress
Fakturanummer och datum
Betalningsvillkor
Leveransvillkor
Valuta
Pris för varje varuslag
Antal, vikt och märkning
Beskrivning av varan
Kvantitet
Varans ursprungsland
Bank- och kontoinformation
Rabatt ev
Totalt varuvärde
Att tänka på vid transport av farligt gods
Hur är godset klassificerat (klass och UN-nummer)?
Hur är godset förpackat (typ av förpackning och vikt)?
Hur är godset märkt?
Hur ser dokumentationen för det farliga godset ut?
Uppfyller vi som exportör myndigheternas krav?
Att tänka på innan kontrakt skrivs
Vilket betalningsvillkor har vi kommit överens om?
Hur ska godset transporteras?
Vart ska det skickas?
Vem organiserar frakten och betalar transportören?
Går det att returnera godset om något skulle gå kapitalt fel?
Vilka risker är jag som säljare beredd att ta?
Länkar & Poddar
Allt du behöver veta om Global Handel, förklarat i detalj.
Från Handelskammaren.com kan du beställa och ladda ner alla blanketter som behövs vid export.
T ex A.TR, ATA, CMR, EUR1, Ursprungsintyg mm mm
Tracka skeppningar. Var är båten nu?
Skapa Certificate of Origin
Skriva ut fraktsedlar och CMR
Var är min container?
Ett av företagen att utfärda försäkringspoliser hos
Fedex
UPS
Fraktjakt, jämföra fraktpriser
Sök fram HS-koder
Tullens sökning för att hitta rätt HS-kod
Tulltariffer, importprocedurer, formalia, produktspecifika krav till över 120 länder utanför EU
Poddar
Trade Finance Global har publicerat mycket bra information om export. Fler poddar och godbitar hittar man på: Tradefinanceglobal.com
Podden nedan behandlar hur Incoterms® 2020 fungerar tillsammans med Letter of Credit. Det finns massor med fallgropar…
Bob Ronai (med en härlig australisk dialekt) förklarar samtliga 11 leveransvillkor från Incoterms® 2020. Trade Finance Global har dessutom massor med information på sin sajt. Klicka på läs mer så kommer du till respektive leveransvillkor.
